Art/Underart: Pythium insidiosum
Kategorier: Djurpatogen; humanpatogen; växtpatogen
Etymologi: Genusnamn: att orsaka röta.
Artepitet: smygande.
Betydelse:Pythios är en allvarlig och livshotande sjukdom, som kan ge bestående men och är svår att bota.
  [Viktig]   
Geografisk utbredning: Tropiska och subtropiska områden i Amerika (endemisk i Brasilien) och Asien (endemisk i Thailand), där den förekommer i fuktiga och träskartade områden med tät vegetation.
Taxonomi:
FylumKlassOrdningFamiljGenus
OomycotaOomycetesPeronosporalesPythiaceaePythium
 Observera att medlemmar av fylum Oomycota inte hör till de egentliga svamparna (Rike: Fungi), utan tillhör en egen grupp av organismer (Rike: Chromista), som också kallas för algsvampar.
Makromorfologi (lukt):
Mikromorfologi: På fasta odlingsmedia samt i växter och i djurvävnad utvecklas koenocytiska hyfer med en diameter på 4-10 µm.
Reproduktion:Producerar zoosporer med två flageller, som kan röra sig mot hud med sår eller lindriga skador (nötning) genom kemotaxi. Zoosporerna utsöndra ett klibbigt material (glykoprotein?), som gör att de kan fästa till ytor. Organismen måste passera en värdväxt, för att kunna producera zoosporer.
Spec. egenskaper: Cellväggen hos P. insidiosum består av β-glukaner och cellulosa. Alltså cellulosa istället för kitin, till skillnad från svampar.
Vektor: Vissa studier har visat att P. insidiosum kan infektera blodsugande insekter, som sedan kan överföra sjukdomen till andra däggdjur.
Reservoir: Stillastående vatten och ibland jord. Djur, som vadar genom stillastående vattensamlingar i tropiska eller subtropiska områden, är speciellt utsatta för infektion.
Sjukdom/effekt:
Genomsekvens:
Acc-nr GenBankStam/IsolatAntal kromStorlek (Mbp)
GCA_001029375 Pi-s  47,9 
64

Mitokondrie-DNA-sekvens:
Acc-nr GenBankStam/IsolatAntal bpRef.
NC_027966 Pi-S 54 989 # 64

18S rRNA-sekvens:
Acc-nr GenBankStam/IsolatAntal nt
AF289981 ATCC 58643 1790 

ITS-region: -
Taxonomi/fylogeni: Observera att denna grupp av organismer inte hör till riket Fungi utan istället till riket Chromista, och man anser att de är närmast besläktade med brunalger och kiselalger.
Kommentar:P. insidiosum är den enda arten inom detta släkte, som kan infektera däggdjur. Övriga arter är ofta växtpatogener och kan inte infektera däggdjur.
Referens(er): Nr 55
Uppdaterad:2021-06-23

Sveriges lantbruksuniversitet