AgriMyc

Nomenklatur för svampar

Inledning

Nomenklatur för svampar avser namngivning och svampar namnges liksom andra organismer enligt det binomiala system, som infördes av Carl von Linné (1674–1748). Detta innebär att en svamp har både ett artnamn, som talar om vilket släkte (genus) den tillhör (genusnamn) och ett namn, som tillsammans med genusnamnet är unikt för svampen (artepitet). Ett exempel på detta är Sporotrix schenkii, där genusnamnet talar om att den här svampen tillhör genus Sporotrix och i detta fall talar artepitetet om att svampen först isolerades av en person, som hette Schenk. Genusnamn och artepitet bildar tillsammans det vetenskapliga artnamnet, som alltid skrivs i kursiv stil. Svampnamn är internationella och man använder latin eller latiniserad grekiska för att bilda namnet. Om missförstånd ej kan uppstå, så kan man förkorta genusnamnet efter att det har skrivits ut första gången i en text. Macrorhabdus ornithogaster t.ex, kan skrivas M. ornithogaster.

Det finns strikta internationella regler för hur svampar ska namnges och dessa regler finns publicerade i en dokument som heter: "International Code of Nomenclature for algae, fungi, and plants" (1). För att man ska få ett föreslaget namn på en ny svamp accepterat måste man registrera namet i ett officiellt register, t.ex. MycoBank (2). Mer information kan erhällas genom International Mycological Association (3).

Trivialnamn

"Amphibian chytrid fungus" är ett exempel på ett trivialnamn, som används på engelska för svampen Batrachochytrium dendrobatidis, Men det finns inte trivialnamn på alla svampar och ibland använder man då bara genusnamnet, som kan ge upphov till missförstånd. Om man avser en viss specific art, är det alltid bäst att använde hela det vetenskapliga namnet.

Alternativa artnamn

Under en lång tid har man haft en dubbel uppsättning av namn på svampar, som förekommer i två olika former (morfer) beroende på vilket sexuellt stadium de befinner sig i. Svampar som befinner sig i ett asexuellt mitotiskt stadium (morf) sägs vara anamorfa och svampar som befinner sig i ett sexuellt meiotiskt stadium (morf) sägs vara teleomorfa. Man trodde länge att dessa stadier representerade olika arter och de fick följaktligen olika namn. Idag strävar man efter att ett och samma namn ska gälla för båda morferna och då talar man om holomorf.

Underarter, stammar och isolat

Ibland finns ett behov av att dela upp svamparter i underarter, eftersom de är alltför nära besläktade för att betraktas som olika arter, men alltför avlägset besläktade för att betraktas som samma art. I detta fall införs en underart genom att lägga till ett underartepitet och skriva (subsp. eller var.) framför underartepitetet. Ett exempel på detta är Trichophyton equinum subsp. equinum. När man delar en art i flera underarter, får den ursprungliga arten alltid samma underartepitet som artepitetet.

För svampar kan det vara svårt att defininiera en stam eftersom, man kanske inte kan veta om isolatet man har är klonalt och då talar man om isolat istället.

Referenser

1. May TW, Redhead SA, Bensch K et al. 2019. Chapter F of the International Code of Nomenclature for algae, fungi, and plants as approved by the 11th International Mycological Congress, San Juan, Puerto Rico, July 2018. IMA Fungus. doi 10.1186/s43008-019-0019-1

2. MycoBank (Int. Mycol. Assoc.).

3. International Mycological Association (IMA).

Uppdaterad: 2022-04-13.