AgriMyc

Sporer och reproduktion hos svampar

Inledning

Sporer hos svampar är inte samma sak som sporer hos bakterier. Svampar använder sporer (asexuella eller sexuella) för att föröka sig medan de bakterier, som bildar sporer, gör det för att överleva ogynnsamma betingelser (brist på näringsämnen, extremt pH, hög temperatur mm). Olika svampar bildar olika typer av sporer och därför använder man olika namn för dessa sporer. Även svampar kan ibland bilda sporer för att överleva ogynnsamma betingelser.

Asexuella sporer

Arthrosporer (= artrokonidier) är en form av primitiva sporer, som förekommer bl.a. hos Coccidiodes immitis. De bildas genom fragmentering av hyfer med tvärväggar (septerade hyfer) och separation av enskilda hyfceller. Dessa hyfceller utgör sporerna

Blastosporer (= blastokonidier) är sporer som bildas genom avknoppning från ändarna av hyferna. Dessa sporer kan hålla sig bundna till hyferna för ytterligare avknoppningar, vilket kommer att resultera i en grenade kedjor av blastosporer. Ascomyceter och basidiomyceter kan producera blastosporer.

Konidiesporer eller konidier bildas av så kallade konidieforer, som växer upp ur odlingssubstratet från en vegetativ hyf. Konidoforerna grenar ut och i slutet av varje gren finns en så kallad fialidcell, som producerar enskilda konidier eller konidier i kedjor. Medlemmar av fylum Ascomycota reproducerar sig vegetativt med hjälp av konidiosporer.

Klamydosporer kan bildas när betingelserna är ogynnsamma för svampen och då kan vissa hyfceller förlora vatten och utveckla en tjock cellvägg. Cellen, som kan befinna sig i spetsen av eller mitt i en hyf, har då övergått till att vara en klamydospor. Klamydosporen kan sedan germinera när betingelserna har blivit gynnsamma igen. Askomyceter och basidiomyceter (t.ex. Candida albicans och Histoplasma capsulatum) kan utveckla klamydosporer.

Sporangiesporer produceras i säcklika strukturer, som kallas sporangier. Sporangier bildas i ändan av en hyf, som växer upp ur substratet och den kallas kallas för sporangiofor. Sporangiet innehåller ett stort antal haploida sporer, som är fästade vid en blåsliknade struktur, som kallas för columella. När sporangieväggen brister, släpps sporer ut i luften. Medlemmar av släktena Lichthemia, Mucor, Rhizomucor och Rhizopus bildar sporangiesporer. Observera att sporangierna kan ha lite olika uppbyggnad, beroende på vilket släkte den aktuella svampen tillhör.

Zoosporer är unika eftersom de är rörliga till skillnad från alla andra typer av svampsporer. Zoosporer har en enda flagell, som ger rörligheten, och de produceras i s.k. zoosporangier. Medlemmar av fylumet Chytridiomycota (gisselsvampar eller pisksvampar) kan producera zoosporer.

Sexuella sporer

Askosporer förekommer, som namnet antyder, bland svampar, som tillhör fylum Ascomycota. Vid sexuell reproduktion, måste det finnas två olika reproduktionstyper (hane och hona), och man brukar prata om plustyp (+) och minustyp (-). Hyfcellen och konidien har var och en N stycken kromosomer. Om en konidie (se ovan) av minus-typ träffar på hyfer av plus-typ kan konidien "smälta ihop" genom plasmogami med en hyfcell och bilda en s.k. askus, som är dikaryot, d.v.s. har två cellkärnor (N + N kromosomer). Sedan kan cellkärnorna smäta ihop genom karyogami och då bildas en zygot med diploid kärna. Zygoten har nu alltså två uppsättningar av kromosomer (2N) och då kan genetiskt material utbytas mellan homologa kromosomer. Därefter delar sig kärnan i zygoten genom meios och då dupliceras först kromosomerna (4N) och sedan delar sig kärnan 2 gånger. Detta resulterar i 4 nya kärnor, som var och en har en uppsättning kromosomer. Sedan dupliceras kromosomerna igen och kärnorna genomgår nu en mitos, som resulterar i 8 haploida askosporer.

Basidiesporer är sexuella sporer, som produceras i en klubbformad organell, som kallas basidium, av svampar tillhörande fylum Basidiomycota. Ett typiskt basidium producerar 4 basidiosporer exogent (från utsidan) till skillnad från askosporer, som produceras endogent i en askokarp.

Zygosporer förekommer hos svampar i det fylum, som tidigare kallades för Zygomycota och som har (eller ska) delas upp i två nya fyla (Mucoromycota och Zoopagomycota). Zygosporer är diploida och bildas genom sexuell konjugation mellan två svampar.

Vilosporer

Teliosporer är tjockväggiga diploida vilosporer som förekommer hos rost- och sotsvampar och bildas i deras fruktkroppar (telia). När teliosporerna är mogna, sprids de till omgivningen och kan vila tills förhållandena blir gynsamma. Då gror teliosporerna vilket resulterar i ett protomycel, från vilket två linjer av icke-patogena, saprofytiska och haploida sporidier knoppas av. Dessa sporidier övergår sedan till att växa som monokaryota hyfer, vilka genom konjugation blir dikaryota och kan invadera värdväxten.

Referenser

1. Fungal spores: Highly variable and stress-resistant vehicles for distribution and spoilage.

Uppdaterad: 2022-11-16.