AgriMyc

Fylum	Klass	Ordning	Familj	Genus	Art/Underart

Visa alla termer

Svampar

Inledning

Riket svampar (Fungi) omfattar ca 150 000 beskrivna arter, men man uppskattar att det finns mellan 1,5 och 3 miljoner arter på vår planet. Svamparna är eukaryota organismer, d.v.s. deras celler innehåller en väldefinierad cellkärna och i de flesta fall även mitokondrier. Svampar är kemoorganoheterotrofa, liksom djur. D.v.s. de använder organiska kolföreningar både som energikälla och som kolkälla. En unik egenskap hos svampar är att cellväggen består av en blandning av glukaner och kitin. Glukaner finns också hos växter och kitin utgör exoskelettet hos artropoder (leddjur), men inga andra organismer än svampar har en cellvägg, som består av en blandning av dessa substanser.

Taxonomi

Liksom bakterier och andra levande organismer indelas svampar hierarkiskt i olika taxonomiska kategorier med ökad omfattning art ---> släkte ---> familj ---> ordning ---> klass ---> fylum ---> domän (eller rike). För svampar och även vissa bakterier finns det underkategorier, t.ex. underrike, som då hamnar mellan rike och fylum, samt underfylum, underklass o.s.v.

Klassificeringen av svampar har ändrats flera gånger allt eftersom mer kunskap blir tillgänglig och kommer sannolikt att revideras ytterligare i närtid. För närvarande indelar man svamparna i 8 olika fyla: Ascomycota (sporsäckssvampar), Basidiomycota (basidiesvampar), Blastocladiomycota (blastoklader), Chytridiomycota (gisselsvampar eller pisksvampar), Glomeromycota (arbuskulära mykorrhizasvampar), Microsporidiomycota, Neocallimastigomycota och Zygomycota (konjugerande svampar). Det sisnämnda fylumet kommer troligen att delas upp på två olika fyla: Mucoromycota och Zoopagomycota. Fylumet Microsporidiomycota kanske inte ens ska tillhöra riket Fungi.

Figuren visar en förenklad bild av svampars reproduktion genom sporer, som kan vara asexuella eller sexuella. Plasmogami innebär fusion av cytoplasma från två celler och karyogami innebär fusion av två cellkärnor i samma cell. - Klicka på bilden för att förstora den.

Reproduktion

Svampar förökar sig genom avknoppning eller med hjälp av sporer och sporerna kan vara sexuella eller asexuella. Sporerna har alltså i allmänhet inte samma funktion som sporer hos sporbildande bakterier. Sexuell förökning omfattar två speciella stadier, plasmogami och karyogami. Vid plasmogamin sammansmälter cytoplasman från två olika hyfer, som kan komma från två olika svamindivider (heterotalliska svampar) eller från samma svampindivid (homotalliska svampar). Dessa hyfer kommer då att innehålla två cellkärnor, som sedan smälter ihop genom karyogami och övergår till ett diploidstadium. Efter meios kan sedan haploida sporer produceras.

Diversitet

En anledning till att det finns så stor diversitet bland svampar är att de har lyckats anpassa sig till de flesta miljöer, som förekommer på vår planet. Människan har stor nytta av svampar tack vare:

Vissa anses vara delikata.
De kan användas för smakförädling (t.ex. Penicillium roquerorti).
Produktion av olika substanser (t.ex. citronsyra och mjölksyra).
Produktion av enzymer (t.ex. lipaser, amylaser och invertaser).
Produktion av antibiotika och antisvampmedel.
Svampar hjälper vissa växter (t.ex. träd) att ta upp oorganiska molekyler ur marken genom en process som kallas mykorrhizasymbios.
De är mycket viktiga nedbrytare av organiskt material i naturen och i trädgårdar.

Svampar är dock inte bara av godo på grund av att:

De kan orsaka sjukdomar hos djur, växter och människor.
De kan bryta ner organiskt material i form av t.ex. trävirke.
De kan förstöra livsmedel och producera mykotoxiner.